Fäboden i Kattisavan

Fäboden i Kattisavan är belägen på andra sidan av Umeälven, mitt emot Kattisavans by.  På denna fäbod finns idag fyra stycken knuttimrade byggnader bevarade, samtliga byggnader är belagda med spåntak. Byggnaderna ser idag ut som de alltid har gjort under alla de år de funnits där och kan idag ge vår generation en liten inblick i hur livet kunde gestalta sig för nästan tvåhundra år sedan.

Den största av byggnaderna är en lada, 7,3m x 9m, och har åtta stockvarv på långsidorna. På långsidorna finns en konstruktion av en stock fastsatt i timmerväggen med stora träöglor, allt detta för att hålla långsidans väggar rak.  En annan intressant sak man upptäcker är att det inte förekommit några bås för nötkreatur inne i ladan, utan man kedjade enbart fast djuren i väggarna över natten.

Denna lada är också den äldsta av de fyra byggnaderna på fäboden, den uppfördes troligen i början av 1800-talet av släkten Samuelssons och nyttjades sedermera av familjen Königssons från år 1898. Det äldsta årtal som finns inristat i ladan är från år 1805 och sitter i dörrkarmen in till ladan.

Den näst äldsta byggnaden som byggdes är en något mindre lada, 5,7m X 6,5m, och har i motsats till den större ladan indelats i bås, sju stycken för nötkreatur.  På den bakre gaveln finns också en liten lucka som användes när man mockade ut "kodyngan". Denna lada byggdes säkerligen någon gång i mitten av 1800-talet.  Det äldsta årtal man hittat i den är från 1867. Ladan uppfördes också den av släkten Samuelssons, och nyttjades under senare delen av 1800-talet och under 1900-talet av familjen Fjällströms.

Den lilla getarkojan bör vara uppförd i början av 1900 talet, det äldsta årtalet i kojan är från år 1905.  Det är också troligt att några av byggherrarna till denna lilla byggnad är några av bröderna Fjällström, Harald f. 1897, Erik f. 1890 och Arvid f. 1894.  Dessa smågrabbar tjänstgjorde som getarpojkar under sin uppväxttid. De fick följa med mjölkerskorna över älven på morgonen för att sköta om korna under dagen. När sedan mjölkerskorma kom tillbaka på kvällen fick getarpojkama följa med dem hem. Under tiden mjölkningen pågick fick getarpojkarna en liten stund över för sig själva, och tiden den tiden passade de på att bygga getarkojan. På detta sätt ville de väl visa de stora att de minsann också kunde timra ett hus, om än i miniatyrstorlek.

Getarkojan är inte stor, den är endast 1,7m x 1,6m och höjden upp till taknockåsen är endast 1,5m. Man tar man sig tid att krypa in genom den lilla dörren och sätter sig ner på den tvärgående plankan, som fungerar som bänk, och tittar på namnen och initialerna som inristats på väggarna, så förstår man att det varit många smågrabbar och tjejer som vistats i den under årens gång. Tyvärr ser man också att vissa stockar bytts ut eftersom de gamla troligtvis ruttnat, detta innebär ju också att många inskriptioner kommit bort. Men tack vare den renovering som gjorts har Kattisavans by kunnat bevara dessa byggnader till kommande generationer.

Den plats där getarkojan nu står på är inte den ursprungliga plats där den först byggdes. Före den blev flyttad stod den fram för fäboden i riktning nordväst ner mot umeälv.

Den sista av de fyra byggnaderna är också den minst gamla, den har fem stockvarv och är därför ganska låg. Yttermåtten på denna lada mäter 4,6m x 5,1m. Ladan har inga bås eftersom den byggdes till fåren som skulle gå på lösdrift i skogarna kring fäboden. Fåren släpptes då ut på försommaren på fäboden, när så hösten nalkades var det dags att samla ihop fåren for färden på flotten över älven, hem till vinterbostaden. Ibland hände det att man inte kunde hitta igen alla sina får som man lämnat på våren, Rovdjur fanns ju naturligtvis i trakterna, men det fanns också många hungriga munnar att mätta i stora familjer med tom portmonnä.

Några av de yngre byggjobbarna som var med var John och Egon Sandberg och Hasse Fjällström. Dessa pojkar fick hjälpa till med tillverkningen av takspån som hyvlades fram på platsen med hjälp av en stor trähyvel. De flesta årtal som inristats i ladan kommer från 1940 talet och ett par stycken årtal från 1930-talet, vilket gör det troligt att ladan byggdes någon gång på 1930-talet. Fårladan byggdes gemensamt av flera fårägande familjer från Kattisavans by.

Fäboden ligger idag på samfält mark och ägs nu av Kattisavans by, vi får hoppas att förutsättningar finns så att vi får bevara detta kulturella arv till kommande generationer.

Det som här antecknats om fäbodens historia bygger på intervjuer med innevånare från Kattisavan, genomgång av husförhörsböcker och dopböcker på pastorsexpeditionen i Lycksele, samt från gamla lagfartsböcker på Tingsrätten i Lycksele. Eftersom fäboden är nästan 200 år gammal är det i det närmsta omöjligt att veta om det som skrivits här är med verkligheten överensstämmande, man får dra egna slutsatser och arbeta efter uteslutningsmetoden. Hoppas att ni ändå på detta sätt fått en liten inblick i historiken bakom fäboden i Kattisavan.

KATTISAVAN 12/9 1994

 L. Lindgren 


Hur hittar man dit

Om vi börjar från Campingen, så kör mot Lycksele 6,4 km till Rusfors, sväng vänster och åk 800 m över kraftverksdammen, sväng vänster mot Rusele och åk 3,8 km, sväng vänster in på Snattermyrvägen (första vänster), åk sedan 2,9 km på vänster sida finns en pil som pekar ner mot myren. Ni är framme. Åk bort 300m till vändplanen och vänd. Följ stigen ner till fäboden. Stig och spång är utmärkt.

fäboden-10
Spångat över myren
fäboden-11
Fäboden
fäboden-12
Lagårn (Den större)
fäboden-13
Insidan
fäboden 14
Fårhuse
fäboden-15
Den mindre lagårn
fäboden-16
Den mindre lagårn
fäboden-17
Getarhuse
fäboden-18
Bua

Kalender-aktiviteter

Inga händelser

Copyright © 2017 Kattisavan Bya Web. Alla rättigheter reserverade.


Go to top