Kattisavans historia

År 1671

På uppdrag av dåvarande landshövdingen i Västerbotten – Johan Graan – gjorde lantmätaren Jonas Gedda och notarien Anders Olofsson Holm en expedition under sommaren 1671 upp efter Umeälven. Under färden ritades en karta där men markerade lämpliga nybyggarplatser, lappvisten , kyrkor m m.

De första land som expeditionen kom till var Lycksele prästbord och när Gedda och Holm kom dit 1671 hade landet tagits i bruk av skolans predikanter. Från Prästbordet gick resan uppför älven och kom till landet Turberg  – i vilket Kattisavan så småningom etableras -. Från Granseleforsen sträckte det sig upp till Ruselet och har förmodligen fått sitt namn efter något berg, men vilket är okänt.   På Geddas karta finns namn på en sjö med namnet Tuurtresh som enligt kartbilden måste vara Valträsket väster om Rusträsket.

”Uppå Ruudhselets no 12 nedre ända löper en ava (Kattisavan) eller vik in av själva älven, kringom vilken ava är skönt ängesland, med vall- och starrgräs ibland och en skön slåttermyra nr 13. Uppå Vallen litt. A kan bytomten bekvämligast bliva, efter där är vacker plats och lägenhet till åkerland, skog och mulbete, hela stora vidden omkring”.

Platsen som numera är överdämd låg just ovanför fäbodarna som finns på norra sidan av älven.

Nybygget Kattisavan anlades emellertid på den södra sidan av älven.

När kartan med beskrivning var färdig skickade landshövding Johan Gran in den till Kunglig Maj:t med en skrivelse där han utvecklade tankegångar om stimulansåtgärder för att lappmarken skulle bebyggas. Dessa tankegångar låg till grund för ett lappmarksplakat som Karl Xl utfärdade 1673. Där utlovades skattefrihet i 15 år för alla som flyttade till lappmarken och tog upp boställen.

Fem år efter detta slog sig finnen Johan Philipsson ned i Örträsk och 1730 fick hans dotterson Mårten Mårtensson tillstånd att ta upp ett Nybygge i Kattisavan. Han bodde där i tio år innan han flyttade till Rusele och etablerade ett nytt nybygge. Under den tiden låg Kattisavan i träda men 1756 överlät Mårtensson det till sin måg Israel Andersson.

En kuriosa är att det troligen var Mårten Mårtensson som hjälpte Linné ovanför Granseleforsen under hans resa i Lappmarken 1732.

Johan Philipsson Hilduinen

Den första bebyggelsen inom Umeå Lappmark inleddes med att Johan Philipsson Hilduinen 1678 kom till Örträsk från Kymmene län i Karelen Finland. Hilduinen var den förste nybyggaren i Örträsk.
Innan dess fanns det i södra Lappland en enda nybyggare, nämligen finnen Nils Andersson i Gafsele, som kommit dit 1674.

På 1680-talet hade klockaren Hans Ersson i Sorsele påbörjat ett nybygge vid Stensund och bonden Jon Larsson lämnade Hjuken 1694 och blev nybyggare i Rusksele. I början av 1700 talet fanns sex nybyggare inom Umeå Lappmark. Det var de verkliga pionjärerna i ”de öde och obrukade landet”. Denna lilla förtrupp utökades under åren 1700-1704 med nybyggare i Knaften, Falträsk, Vägsele och Brattfors. Sedan upptogs tydligen inga nybyggen inom detta område under 25 år.

Hilduinen hade varit i Sverige kanske trettio år innan han kom till Örträsk.  Enligt uppgifter i gamla handlingar var han bosatt i Falun vid Stora Kopparberg omkring 1645.

Dottern Margareta och hennes tre bröder var alla vuxna då hon i sällskap med fadern kom till Örträsk.  Hilduinens ungdomar blev bekanta med finska ungdomar i Agnäs som de gifte sig med . Samuel övertog snart faderns nybygge och de två andra sönerna Johan och Erik tog upp egna nybyggen.
Margareta,född i Kuusamo, Kemie Finland och död  1708 i Örträsk,  gifter sig 1679 i Nordmaling med Mårten Hindersson född 1625 i Näsvattnet,  Gudmundrå och död 1697 i Örträsk -   tillsammans fick de sonen Mårten.

Mårten Mårtensson, dotterson till Hilduinen,  gifter sig 1707 med Maria Mattsdotter (Påhlsdotter) från Mjösjö Nordmaling. Marias far dör 1704 och hennes mor gifter om sig. Marias  styvfar Pål Persson har påbörjat ett nybygge i Vägsele och Maria följer sin mor dit, troligen via Örträsk.

Maria och Mårten bosätter sig först i Vägsele där de tar upp ett eget nybygge och blir grannar med Marias mor och styvfar.  Omkring 1715 flyttar Maria och Mårten  tillbaka till Örträsk. Maria har då fött 5 barn. Familjen blir kvar i Örträsk fram till 1730 och då har Maria fött ytterligare 6 barn (av dessa dör 4 barn vid späd ålder)
Maria Mattsdotter – nybyggarhustru och småbarnsmamma - vandrar vid två tillfällen till Stockholm -  1717 och 1726 – för att visa malmfynd för Bergskollegiet. Maria och hennes styvfar Pål  Persson hade gjort fynden i Rödingträskberget år 1705. Maria anhåller om bidrag till hemfärden och får 12 daler silvermynt. Till Stockholm hade hon vandrat en 80 mils lång och besvärlig resa. 1726 när hon gör sin andra resa får hon 6 daler silvermynt till hemresan. För Maria vara det nog en tung vandring hem till Mårten och de nu 8 barnen (möjligen 7 eftersom sonen Israel  född 1718 noterats död ung).
Stenarna som Maria uppvisat visade sig dessutom innehålla värdelös svavelkis.
Vid 47 års ålder bestämmer sig Mårten att tillsammans med mågen Lars Håkansson (gift med äldsta dottern Margareta) flytta och försöka bli nybyggare vid Ruselet.
Vid tinget i Lycksele 15 januari 1730 fick Mårtens måg, Lars Håkansson, landshövdingens tillstånd att få bosätta sig som nybyggare vid Kattisavan.

Våren 1730 påbörjar Lars Håkansson nybruksarbetet vid Kattisavan. Hans hustru Margareta drabbas av en svår sjukdom och han blir änkling 1730. Maria och Mårten, som sommaren 1730 flyttat till Kattisavan och byggt ett hus där, övertar Lars Håkanssons nybygge. Från Kattisavan odlas nybygget i Rusele upp, men blir inte bebott förrän 1740, då familjen flyttar dit.
Besiktningsrätten till nybygget i Kattisavan övertogs av Mårten Mårtensson mot sedvanliga 15 års skattefrihet enligt landshövdingens resolution den 11 februari 1740. Samma dag utfärdar också landshövdingen utslag angående ”det af Mårten Mårtensson anrättade Nybygget wid Blåwiken eller Rusele”. Mårten var nu alltså ägare till två nybyggen vid Umeälven.
Nybruket vid Kattisavan kom att vara obebott under tiden 1740-1755 och ”åkern i linda lagt”. Först 1756 kom en ny åbo dit.

Israel Andersson hade arbetat som dräng i Åmsele och 1751 gift sig med Mårtens yngsta dotter Sophia.
Israel  kom från Abborrträsk, hans far storodlaren Anders Danielsson var av samma kraftfulla och allmänt dugliga art som Sophias far och föräldrarna hade vid denna tid mycket att säga till om när det gällde barnens giftermål.
Israel och Sophia  bosatte sig i Rusele där de delade nybygget med Sophias far.  Sophia dog emellertid och begravdes i juni 1755 i Lycksele.  Hennes far blev besviken när Israel samma år gifte om sig med klockardottern Magdalena Persdotter från Ekorrträsk och situationen blev så besvärlig i umgänget med Ruseleborna att Israel  såg sig tvungen att 1756 flytta till det frostlupna Kattisavan.  Israel fick med sin första hustru 3 barn och med Magdalena fick han 10 barn.
Beträffande nybygget i Kattisavan så hade Mårten Mårtensson varit en trägen odlare och husbyggare. När han lämnade nybygget där efter 10 år och flyttade till Rusele fanns där mangårdsbyggnad, ladugård, stallbyggnad, foderlada, stolpbod, torkbastu, mjölkkällare och åtta ängeslador.

Israel Andersson hade 1761 valts till nämndeman och därmed fått en ställning i socknen med betydligt anseende. Han måste ha varit en kunnig timmerman, eftersom han 1765 var arbetsledare vid kapellbygget i Tärna där han anförde 6 andra nybyggare från Lycksele. År 1779 omtalas Israel Andersson som sjuk, hans hus har brunnit upp och 8-årige sonen Axel har blivit innebränd.  År 1780 avgick han som nämndeman.

Av Israels barn bosatte sig tre st i Kattisavan, 1792 kunde dessa tre familjer genom domstolsutslag få dela upp Kattisavan-hemmanets ägor sinsemellan.
Ossian Egerblad skriver i sin bok: ” Till föllje af Konungens Befallningshafwandes Förordnande af den 21 september 1789, hafwa underteknade delat Åker och Äng emellan  Krono Åboerne  Anders Israelsson, Erik Johansson och Mårten Mattsson i Kattisafwan uti wederbörandes närwaro i 3 ne lika delar, aflöpande som fölljer:

Mårten Mattssons Andel  1: Ingen gårdstomt utsyntes. Åker och ängar lika stor del som de förra. Ängar bl. a. vid Sörselet, Sörkjärret, Grafmyran, Graftjärn, Grafnoret, Långnäset vid Rusbäcken, Björnmyran, Perers myran och Abborrwiken.
Sedermera öfwerenskommo Swågrarne Erik Johansson och Mårten Mattsson om Gården på det sättet, at Mårten Mattsson skal upsätta en Stuga med Spis, tak, gålf, fönster och innanrede, ett Fähus med foderlada, port emellan , och  innanrede i fähuset, och  Erik Johansson framskaffa hälften av Leret i spisen, hwarefter Mårten Mattsson oklandrad av Erik Johansson, skal bibehållas wid alla de hus som på Gårdstomten finnes.
Således, som anfördt är, wara öfwerenskommit och förrättat, det intygas af Kattisafwan den 21 October 1789
Ol: Pehrss: Lycksell
Johan Larsson i Örträsk            Jan Olofsson i Brattfors
Nämndemän
Och blef förestående Delning, hwar emot nu icke någon påminnelse gjordes, til all med Lag enligt säkerhet i Domboken införd, at til ytterligare fastställande hos Konungens Höga befallnings hafwande i Orten ingifwas.”

Anders Israelssons Andel  2:  Åkren på wästra sidan om lillbäcken på näset mot Afwan ett tunneland.
Groftegen är belägen ytterom gamla Gården nedan före Rian 23 alnar bred på öfre ändan om 53½ Dito på nedre ändan mot afwan gjör ungefärligen 10 Kappeland.
Mitti tegen i Råg gärdan 4 tunneland (skrivfel?)
Ny åker, nederom sin egen gård 8 Kappeland, gjör til sammans 1 tunneland  28 Kappeland.
All den tilgångsmark, som finns wäster om Lillbäcken, Kring om Gården och neder til Afwan och wäst till Råg gärdan, utgjör ungefärligen 1½ tunneland, gjör tillsammans Åkern inberäknad med tilgångsmarken, undantagandes Änges marken, som kan blifwa i Dalarne inom nämde tract, 3 Tunneland 6 Kappeland.
Ängarna äro följande:
1.   Andra tegen på Bred halsen, räknad ifrån wästra ändan, och på norra halsen första tegen, gjör tilsammans  2 Skrindland
2.   Första tegen på Gammel halsen ett halft Skrindland
3.   Andra, femte, åttonde och elfte tegarna på Tuf halsen 2 Skrindland
4.   Nedersta tegen på Smal halsen
5.   Björkholmen, Ormviken och Korp hällan ½ Skrindland
6.   Norresta tegen på Sandholmen ½ Skrindland
7.   Yttre ändan av Lillholmen 1/8 Skrindland
8.   Mitti tegen på Norra ändan af Mittiwalls myran och på södra ändan tredje, sjette och nionde tegarna 2 Skrindland
9.   Sydwästra tegen på Ormänget med norreste tegen på Afwa näset  1 Skrindland
10. Bägge Sörmyrorne och wid Lillabborr tjärn tilsammans 4 Skrindland
11. Bastumyran 1 Skrindland
12. Buwikbäck slåtten med Hålmyran och wid Walltjärn ½ Skrindland
13. Wid Wallmyrbäcken och Jon Kjärret med Wallnoret ½ Skrindland
14. Stornäset på södra sidan om Risbäcken ½ Skrindland
15. Östra hälften af Lång myran 1/8 Skrindland
16. 1/3 del i Stor dräfjan 1 Skrindland
17. 1/3 del i Ståckejaur ½ Skrindland
18. Wid Rumträsket ½ Skrindland
19. 1/3 del i Stormyr bäcken ½ Skrindland
20. 1/3 del af Tvåtjärnmyran ½ Skrindland

Summa 18 ¾ Skrindland

Erik Johanssons Andel  3:  Först utsyntes gårdstomten utan före Åker hagan på en högd af lika stor widd med de förr bygde Gårdarne.
(Åker och ängar utsyntes till samma omfattning som för Anders Israelsson. Nya namn är Widbäcken och Huttejaur).

Mer finns att läsa i boken "Kattisavan 1671 - 2015"

Boken har nästan 500 sidor och kan köpas av Birgitta Brander tel: 070-253 00 18 Pris: 500 kr